<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="nb">
	<id>https://www.wikisida.no/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Orvar-Odds_saga</id>
	<title>Orvar-Odds saga - Sideversjonshistorikk</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://www.wikisida.no/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Orvar-Odds_saga"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.wikisida.no/index.php?title=Orvar-Odds_saga&amp;action=history"/>
	<updated>2026-04-16T13:43:36Z</updated>
	<subtitle>Versjonshistorikk for denne siden på wikien</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.45.1</generator>
	<entry>
		<id>https://www.wikisida.no/index.php?title=Orvar-Odds_saga&amp;diff=59120&amp;oldid=prev</id>
		<title>Wikisida: Én sideversjon ble importert</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.wikisida.no/index.php?title=Orvar-Odds_saga&amp;diff=59120&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2026-03-01T17:04:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Én sideversjon ble importert&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;nb&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Eldre sideversjon&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Sideversjonen fra 1. mar. 2026 kl. 17:04&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;4&quot; class=&quot;diff-notice&quot; lang=&quot;nb&quot;&gt;&lt;div class=&quot;mw-diff-empty&quot;&gt;(Ingen forskjell)&lt;/div&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;!-- diff cache key c1wiki:diff:1.41:old-59119:rev-59120 --&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Wikisida</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.wikisida.no/index.php?title=Orvar-Odds_saga&amp;diff=59119&amp;oldid=prev</id>
		<title>nb&gt;Autokefal Dialytiker: /* Handling */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.wikisida.no/index.php?title=Orvar-Odds_saga&amp;diff=59119&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2025-03-31T07:11:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Handling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny side&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{{Sagalitteraturens sjangre}}&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Orvar-Odds saga&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;, også skrevet &amp;#039;&amp;#039;Örvar Odds saga&amp;#039;&amp;#039; og &amp;#039;&amp;#039;Ǫrvar Odds saga&amp;#039;&amp;#039;, er en [[fornaldersaga]] fra [[Island]] som handler om den norske [[kjempe]]n Orvar-Odd (på [[norrønt]] Ǫrvar-Oddr, «Pile-Odd» eller «pilspiss») og hans heltemodige krigereventyr rundt i Nord-Europa, blant annet med tre magiske piler som alltid treffer blink og vender tilbake til eieren. Sagaen er sannsynligvis blitt til på slutten av 1200-tallet og finnes i flere skriftlige utgaver&amp;lt;ref&amp;gt;Jf. oversikt over fornaldersagaenes manuskripter på hjemmesiden til [http://am-dk.net/fasnl/bibl/bibl.php?sid=816 Nordisk forskningsinstitutt (København)]{{Død lenke|dato=april 2019 |bot=InternetArchiveBot }}.&amp;lt;/ref&amp;gt; hvorav de eldste er fra første fjerdedel av det 14. århundre&amp;lt;ref&amp;gt;[http://www.heimskringla.no/wiki/FJ-Litteraturhist.Bd.2_-_%C3%96rvar-Oddssaga Fínnur Jonsson: Den oldnorske og oldislandske litteraturs historie]&amp;lt;/ref&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Sagaene rundt sagaen==&lt;br /&gt;
Orvar-Odds saga inngår i den legendariske [[sagalitteratur]]en som blander fjern [[historie]] med [[myte]]r og [[legende]]r. Slike lygesagaer beskriver den norrøne befolkningens stolte, hedenske fortid på en underholdende måte. Sagaen regnes som den tredje av de fire såkalte Ramsta-sagaene som omhandler den legendariske Kjetil Høng (se [[Kjetil Høngs saga]]) og hans etterkommere, sønnen Grim Loddenkinn ([[Grim Lodenkinns saga]]), sønnesønnen Orvar-Odd og dattersønnen Ån Bogsveige ([[Ån Bogsveiges saga]]). Denne slekta bor på øya Ramsta i [[Nærøysund]] i [[Ytre Namdalen]] nord i [[Trøndelag]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Egils saga]] beskriver [[Egil Skallagrimson]]s slektskap med personene i Ramsta-sagaene ved at Egils farfar Kveld-Ulv er sønn av Hallbera som er søster til Hallbjørn Halvtroll i Ravnista (Ramsta) og tante til Kjetil Høng. Egil er dermed Orvar-Odds firmenning om vi skal tro sagaene.&amp;lt;ref&amp;gt;Preben Meulengracht Sørensen: Kapitler af Nordens litteratur i oldtid og middelalder, s 276&amp;lt;/ref&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Litteraturforskeren [[Finnur Jónsson]] hevder at Orvar-Odds tilknytning til Ramsta-slekta er en senere konstruksjon og at «Örvar-Odd har oprindelig intet med Hrafnistaslægten at göre.»&amp;lt;ref&amp;gt;Finnur Jónsson: Den islandske litteraturs historie, 1907, s 336&amp;lt;/ref&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Handling==&lt;br /&gt;
Orvar-Odd er sønn av Grim Lodenkinn og hans hustru Lopthøna, og ble født i [[Sokndal]] i Dalane under en reise til [[Viken (historisk område)|Viken]], og han blir oppfostret hos bonden Ingjald på Berrjod i Sokndal. Av [[volve]]n Heid blir Odd spådd et langt liv ([[100 (tall)|360]] år), men at til sist vil skallen til hesten Fakse som står på stallen bli hans bane. Odd drar da fra Berrjod sammen med sin fosterbror Åsmund.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Odd og Åsmund drar først til Ramsta hvor Odd får de tre magiske pilene Gusegavene. Deretter drar de til [[Bjarmeland]] hvor Odd vinner seg ry for sine kamper mot bjarmer og jetter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Senere drar Odd, Åsmund og Odds bror Gudmund og hans søskenbarn Sigurd i viking. Åsmund blir drept av en irsk konge, men Odd hevner sin fosterbror ved å drepe kongen, og han får sydd en magisk skjorte av kongens datter Olvor. Han får også datteren Ragnhild med denne kongsdatteren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Etter flere hvileløse kamper i viking drar Odd til fjernere land, til Frankrike hvor han tar til kristendommen og til Jordan hvor han blir døpt. Sagaen forteller videre om eventyr, eventyrfigurer og fantastiske opplevelser helt til han føler hjemlengselen og drar hjem til Ramsta. Sagaen ender med at Odd oppsøker sitt barndomshjem Berrjod, sparker borti en gammel hesteskalle og blir bitt og forgiftet av en orm som bor inni skallen. Odd dør, og volvens spådom går i oppfyllelse. På dødsleiet dikter Odd kvadet &amp;#039;&amp;#039;Ævidrápa&amp;#039;&amp;#039; hvor han beretter om sitt liv.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Temaet i sagaen er fremmedgjøring. «&amp;#039;&amp;#039;Sagaen forteller historien om en helt som blir født til verden langt fra sitt fedrene hjem. (…) Selv om han ofte er anfører for et større antall menn, er han til tider en ensom skikkelse som streifer uten mål og mening gjennom ødemarken.&amp;#039;&amp;#039;»&amp;lt;ref&amp;gt;Hermann Pálsson: Innledning til Ramsta-sagaene, Thorleif Dahls Kulturbibliotek, 2002, s 46&amp;lt;/ref&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;gallery widths=&amp;quot;170&amp;quot; heights=&amp;quot;170&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
Fil:Hjalmars avsked av Orvar Odd efter striden på Samsö.jpg|Orvar-Odds avskjed med den døende Hjalmar{{byline|type=Maleri|[[Mårten Eskil Winge]], 1866}}&lt;br /&gt;
Fil:Orvarodd.jpg|Orvar-Odd overbringer budskapet om Hjalmars død til Ingeborg kongsdatter{{byline|type=Maleri|[[August Malmström]], 1859}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Idrætsforeningen Odd==&lt;br /&gt;
Den norske idrettsforeningen [[Idrætsforeningen Odd|Odd]] (stiftet 1885) er oppkalt etter Orvar-Odd.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Referanser==&lt;br /&gt;
&amp;lt;references/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Eksterne lenker==&lt;br /&gt;
* [http://www.heimskringla.no/wiki/Örvar-Odds_saga Örvar-Odds saga på norrønt hos Heimskringla.no]&lt;br /&gt;
* Ramsta-sagaene oversatt av Liv Kjørsvik Schei, [[Thorleif Dahls Kulturbibliotek]], 2002 ISBN 82-03 18229-1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;!-- &lt;br /&gt;
http://runeberg.org/nfbt/0531.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Orvar-Odd (d. v. s. &amp;quot;pil-Udd&amp;quot;), norsk sagohjälte, &lt;br /&gt;
om hvilken i slutet af 1200-talet en till namnet &lt;br /&gt;
obekant islänning med ledning af gamla (uti sagan &lt;br /&gt;
inströdda) sånger och norska sägner författade en, &lt;br /&gt;
särskildt på Island mycket populär, romantisk saga, &lt;br /&gt;
hvars hufvudinnehåll är följande. Ödd, son till &lt;br /&gt;
Grim Lodinkinni och sonson till Ketil Höing (om &lt;br /&gt;
hvilka sagohjältar särskilda berättelser finnas) &lt;br /&gt;
från Haalogaland, blir som barn spådd, att han efter &lt;br /&gt;
uppnådda 300 års ålder skall omkomma på sin födelseort &lt;br /&gt;
genom hästen Faxes vållande. För att hindra spådomens &lt;br /&gt;
fullbordan dödar Ödd Faxe och gräfver ned honom djupt &lt;br /&gt;
i jorden samt beger sig ut i världen med den fasta &lt;br /&gt;
föresatsen att aldrig återvända. Vid afskedet får &lt;br /&gt;
han af sin fader några underbara pilar, som snart &lt;br /&gt;
skaffa honom namnet Orvar-Odd. Efter en resa till &lt;br /&gt;
Finnmarken, Bjarmaland och jättevärlden kämpar &lt;br /&gt;
han med framgång mot flera vikingar; men då han &lt;br /&gt;
stöter på svensken Hjalmar den hugfulle (se denne), &lt;br /&gt;
blir striden oafgjord, och de båda hjältarna sluta &lt;br /&gt;
fost-brödralag. Vid Hjalmars sida utför han nu en &lt;br /&gt;
mängd bedrifter, till dess han från den ryktbara &lt;br /&gt;
holmgången på Samsö, där han nedlagt de vilde &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arngrimssönerna, måste återföra till Uppsala &lt;br /&gt;
och den sörjande Ingeborg den för Angantyrs hand &lt;br /&gt;
fallne Hjalmar. Han reser nu åt södern, kämpar &lt;br /&gt;
med Medelhafvets röfvare, låter döpa sig, lider &lt;br /&gt;
skeppsbrott, kommer ensam till Heliga landet och &lt;br /&gt;
badar där i Jordan. Förklädd till gubbe, kommer han &lt;br /&gt;
till Hunaland, där dock hans bedrifter snart röja &lt;br /&gt;
honom. Sedan han besegrat den under Huna-lands &lt;br /&gt;
konung skattskyldige konungen af Bjalkaland &lt;br /&gt;
(&amp;quot;pälsverkslandet&amp;quot;), erhåller han prinsessan &lt;br /&gt;
Sil-kesif till äkta och efterträder sin svärfader som &lt;br /&gt;
regent. Men nu gripes han af oemotståndlig hemlängtan &lt;br /&gt;
och reser till det gamla hemmet. Vandrande öfver Faxes &lt;br /&gt;
grafplats, hånar han den nu vederlagda spådomen, men &lt;br /&gt;
snafvar i detsamma öfver en hästskalle, ur hvilken en &lt;br /&gt;
orm framkryper. Biten af denne, dör Ödd. – Sägnerna &lt;br /&gt;
om 0. stamma urspr, från de mest skilda håll och &lt;br /&gt;
ha småningom kommit att bilda en enhet därigenom, &lt;br /&gt;
att -de forntida sagoberättarna alltmer på denna &lt;br /&gt;
allt populärare blifna sagofigur öfverförde hvad som &lt;br /&gt;
från början berättats om en mängd olika personer, &lt;br /&gt;
såsom Bjarmalandsfararen Ottar (se denne) från &lt;br /&gt;
Haalogaland; Hjalmars fosterbroder (som troligen &lt;br /&gt;
från början hetat Söte); Starkad; Grim Lodinkinni &lt;br /&gt;
(härifrån pilarna); Ketil Höing; Odysseus och Polyfem; &lt;br /&gt;
Sigurd Jorsalafar (badet i Jordan) ; ryske storfursten &lt;br /&gt;
Oleg (tåget till Bjalkaland, dödssättet; se Oleg) &lt;br /&gt;
m. fl. Jfr K. C. Boer, &amp;quot;t)ber die Orvar-Odds saga&amp;quot; &lt;br /&gt;
(i &amp;quot;Arkiv för nordisk filologi&amp;quot;, VIII, 97 ff., &lt;br /&gt;
246 ff.) och &amp;quot;Orvar-Odds saga&amp;quot; (Halle, 1892). &lt;br /&gt;
Ad. N-n. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://runeberg.org/salmonsen/2/18/0683.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Orvarodd (oldn. Orvar-Oddr, o: Odd med &lt;br /&gt;
Pilene), ogsaa kaldet Odd den vidførle &lt;br /&gt;
(o: -vidt vandrende), norsk Sagnhelt, en Slags &lt;br /&gt;
Personliggørelse af Vikingetidens Eventyr og &lt;br /&gt;
Tog i fjerne Egne. O. synes fra først af at være &lt;br /&gt;
Biperson i de opr. sv. Sagn om Holmgangen paa &lt;br /&gt;
Samsø, men faar en selvstændig Sagnverden. &lt;br /&gt;
Tidligst nævnes han i Braavallakvadet (Aar &lt;br /&gt;
1066, »Odd den vidførle fra Jæderen«). Sagaen &lt;br /&gt;
om ham blev skrevet paa Island i 13. Aarh. og &lt;br /&gt;
senere udvidet i endnu mere fantastisk Retning&amp;quot;. &lt;br /&gt;
Hovedmotiver i O.’s Liv er hans Kølle &lt;br /&gt;
(Holmgangen paa Samsø), hans Pile (Jættekampe i &lt;br /&gt;
det nordligste Norge) og hans Usaarlighedssærk &lt;br /&gt;
(aftvungen en Elvemø i Irland). Hans mange &lt;br /&gt;
Oplevelser holdes sammen ved det fælles &lt;br /&gt;
Baand, at han stadig kæmper imod sin Skæbne: &lt;br /&gt;
det er spa aet ham, at han skal finde sin Død i &lt;br /&gt;
Hjemmet og ved sin egen Hests Pandeskal, og &lt;br /&gt;
trods ialt gaar det i Opfyldelse. Samme Sagn &lt;br /&gt;
fortælles bl. a. om Oleg, den nordiskes &lt;br /&gt;
Vikingekonge i Kijev og har vei sit Udspring i græske &lt;br /&gt;
Eventyr om Menneskers Kamp med den &lt;br /&gt;
uafvendelige Skæbne. (Litt.: F. J 6 n s s o n, »Oldn. &lt;br /&gt;
litt. Hist.«, 2. Udg. II, S. 806 1; Boer, &lt;br /&gt;
»Or-varodds saga« [Leyden 1888]; Overs, i Rafn, &lt;br /&gt;
»Nordiske Fertids-Sagaer« II; fri Nydigtning af &lt;br /&gt;
Oehlenschlager 1841). (A. O.). H. EI. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{Ramstasagaene}}&lt;br /&gt;
{{Autoritetsdata}}&lt;br /&gt;
[[Kategori:Fornaldersagaer]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>nb&gt;Autokefal Dialytiker</name></author>
	</entry>
</feed>