Redigerer Borgerarrest

[[Fil:PE - Sicherung einer Person am Boden.JPG|thumb|Borgerarrest]]
[[Fil:Selbstjustiz Malediven.jpg|thumb|Selvjustis på Maldivene]]
'''Borgerarrest''' er en [[Anholdelse|arrestasjon]] som utføres av en sivil person, til forskjell fra en [[politi]]tjenestemann. Fenomenet er gjerne hjemlet i ulovfestet [[sedvanerett]] eller i landets strafferett, eventuelt spesiallovgivning om vaktselskaper o.l. Borgerarrest er vanligvis kun tillatt når den arresterte er i ferd med å begå lovbrudd, og når overtredelsen er av en viss alvorlighetsgrad. Som regel kreves det at personen som utfører borgerarresten kontakter myndighetene umiddelbart etter arrestasjonen.

== Norge ==
I Norge er dette hjemlet i [[straffeprosessloven]] § 176, og går som følger: ''Når det er fare ved opphold, kan politimann foreta pågripelse uten beslutning av retten eller av påtalemyndigheten. Det samme gjelder enhver annen dersom den mistenkte treffes eller forfølges på fersk gjerning eller ferske spor.'' 

''Den som uten å høre til politiet har foretatt en pågripelse, skal straks overgi den pågrepne til politiet.''

== Danmark ==
[[Fil:Anholdelse (6045777428) (2).jpg|thumb|Borgerarrest av mistenkte til internering, foretatt av personer fra motstandsgruppen [[Holger Danske (motstandsgruppe)|Holger Danske]].]]
I [[Danmark]] er borgerarrest (''civil anholdelse'') en [[Pågripelse|arrestasjon]] foretatt av andre enn politifolk under visse omstendigheter hvor forutsetningene fremgår av [[retsplejeloven]]s §&nbsp;755 annet ledd.<ref>{{cite web|url = https://www.retsinformation.dk/Forms/R0710.aspx?id=164280#P755|title = Retsplejelovens §755|publisher = Retsinformation.dk|accessdate = 19.10.2015}}</ref>

Uttrykket «andre enn politifolk» omfatter her både private i deres fritid, for eksempel en borger som blir vitne til en forbrytelse, personer som er på arbeide, så som butikkansatte eller [[dørvakt]]er og personer som er i offentlig tjeneste, for eksempel togbillettkontrollører eller [[Hjemmeværnet|hjemmeværnsfolk]] (i fredstid).

Reglene for politiets arrestasjoner og borgerarrest er stort sett like. Det følger av retsplejeloven:
:''§ 755. Politiet kan anholde en person, der med rimelig grund mistænkes for et strafbart forhold, der er undergivet offentlig påtale, såfremt anholdelse må anses for påkrævet for at hindre yderligere strafbart forhold, for at sikre hans foreløbige tilstedeværelse eller for at hindre hans samkvem med andre.

Reglene for borgerarrest fremgår av annet ledd:
:''Stk. 2. Samme beføjelser har enhver, der træffer nogen under eller i umiddelbar tilknytning til udøvelsen af et strafbart forhold, der er undergivet offentlig påtale. Den anholdte skal snarest muligt overgives til politiet med oplysning om tidspunktet og grundlaget for anholdelsen.

== Sverige ==
I [[Sverige]] er borgerarrest (''envarsgripande'') den rettighet som enhver (det vil si hvem som helst) har til i visse spesielle situasjoner å [[Pågripelse|arrestere]] personer som har begått lovbrudd.

[[Rättegångsbalken]]s kapittel 24 §&nbsp;7 lyder: «''Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman.''»<ref>{{webbref
 |url=https://lagen.nu/1942:740#K24P7
 |titel=24 Kap. Om häktning och anhållande. 7 § andra stycket
 |hämtdatum=4. januar 2012
 |år=1987
 |verk=Rättegångsbalken (1942:740)
 |utgivare=Justitiedepartementet
 |citat=}}</ref> Det er av stor betydning at arrestanten fremstilles for politi så snart som mulig.<ref name="RH2008">{{webbref
 |url=https://lagen.nu/dom/rh/2008:58
 |titel=RH 2008:58
 |hämtdatum=4. januar 2012
 |datum=7. oktober 2008
 |verk=[[Rättsfall från hovrätterna]]
 |utgivare=[[Hovrätten för Västra Sverige]]
 |citat=Vidare kan konstateras att den som utför ett envarsgripande skyndsamt skall överlämna den gripne till närmaste polisman. Att mot den gripnes vilja och med våld föra denne en längre sträcka till ett kontorsutrymme och där placera den gripne på en toalett, då det uppenbarligen funnits möjlighet att invänta polis på parkeringsdäcket, får anses gå utöver den rätt som tillkommer envar enligt bestämmelsen.}}</ref>

I henhold til [[rettspraksis]] kreves det ikke at den som utfører en borgerarrest fullt ut har utredet arrestantens skyld til lovbruddet, men inngrepet kan ikke skje uten en konkret indikasjon på at det er nettopp denne personen som har begått lovbruddet, for eksempel kan det være bra om den som utfører arrestasjonen har sett den mistenkte begå lovbruddet.<ref name="RH2009">{{webbref
| url=https://lagen.nu/dom/rh/2009:20
| titel=RH 2009:20
| hämtdatum=4. januar 2012
| datum=8. mai 2009
| verk=[[Rättsfall från hovrätterna]]
| utgivare=[[Svea hovrätt]]
| citat=En väktare som observerade stölden avvaktade förstärkning i cirka tio minuter innan ett gripande skedde. Under denna tid hade väktaren oavbrutet gärningsmannen inom synhåll vilket uteslöt risken för att fel person skulle gripas. Den kollega till väktaren som grep gärningsmannen har haft rätt att göra ett s.k. envarsgripande eftersom gärningsmannen påträffats ’på bar gärning eller flyende fot’.}}</ref>

== Referanser ==
<references />

== Eksterne lenker ==
[http://www.lovdata.no/all/hl-19810522-025.html#map020 Lovdata om pågripelse]

[http://www.stortinget.no/no/Saker-og-publikasjoner/Publikasjoner/Representantforslag/2007-2008/dok8-200708-040/ Stortinget: Representantforslag om en gjennomgang av regelverket for ervervsmessig vaktvirksomhet]
[[Kategori:Frihetsberøvelse]]

[[de:Festnahme#Jedermann-Festnahme]]