Redigerer Ved Idas grav (avsnitt)

==Svensk tekst: Kors på Idas grav==
<poem>
'''1.'''Mossbelupen hydda står vid Heklas fot,
höga granar skydda den mot stormens hot,
men därinne, sorgsna minne, livets storm en ros bröt av,
än vid strand vi finne kors på Idas grav.

'''2.'''Alfred skön, som våren drog till fjärran land,
blek med spridda håren Ida grät på strand.
Gå att strida, glöm ej Ida, hennes kärlek hennes tro,
sorgsen skall hon bida återkomstens ro.

'''3.'''Året slöt sin bana tvenne gånger om,
saknaden blev en vana ingen Alfred kom.
Van att lida stackars Ida, dolda smärtan för sin far
kraft att ensam strida än dess hjärta har.

'''4.'''Snart från bleka kinden blomman vek sin kos,
som Siroccovinden härjar Söderns ros.
Tårfullt öga mot det höga fåfängt följde hjärtas bön,
trohet båtar föga sveket blir dess lön.

'''5.'''Enda dotterens smärta tär den gamles bröst,
ömt hans fadershjärta skyndar att ge tröst.
Sörj ej Ida till sin sida snart jag Alfred återför,
blott for dig ja vida värld en vallfart gör.

'''6.'''Ida gick till stranden lik en ensam hamn
ritade i sanden månget älskat namn.
Morgondimma, middagstimma suckande hon andas här
månens bleka strimma finner henne där.

'''7.'''Skyhögt böljan svallar över havets bryn
åskan rysligt knallar blixten delar skyn.
Skepp förstöras nödrop höras, vraken slungas emot land
och av vågor föras måna uppå strand.

'''8.'''Av förtvivlan slagen Ida såg sin far,
redan skumt för dagen gubbens öga var.
Dödminuten är förfluten, döden redan kallar mig
Alfreds tro är bruten, han har svikit dig.

'''9.'''Nu sin hand han lade i sin dotters hand
ett farväl han sade gick til fridens land.
Döden svingar mörka vingar, nu ett hemskt, et smärtans ljud,
samma ängel bringar Idas själ till Gud.

'''10.'''Mossbelupen hydda står vid Heklas for,
höga granar skydda den mot stormens hot.
Men därinne sorgsna minne, livets storm en rös bröt av
än vid strand vi finne kors på Idas grav.
</poem>