Redigerer Ergotisme (avsnitt)

== Soppen ==
'''Ergot''' eller '''mjøldrøye''' (''Claviceps purpurea'') er en sopp som vokser på flere gressarter, deriblant kornsorter som [[rug]] (mest vanlig), [[hvete]] og [[bygg (korn)|bygg]]. Meldrøyen har 2-3;cm lange organer, sklerotier,  som vokser inn i [[Aks|kornakset]]. Sklerotiene inneholder [[alkaloid]]et ergotamin som kan frembringe [[hallusinasjon]]er og [[koldbrann]]. Ved inntak av store mengder vil en falle i [[koma]]. I tidligere tider visste man lite om hvilke plager meldrøye førte med seg, og utvekstene som er større enn kornene, ble sett på som positivt ettersom det økte melmengden, derav navnet. I regnfulle år kunne meldrøye bli så omfattende at det førte til massedød.

Den svenske lektor Harry Svensson forklarer;

«Hos den bekanta mjøldrygesvampen, Claviceps purpurea, sørja konidier (sporer), sklerotier (sporesekker) och askosporer (soppsporer i fruktlegemet / stroma) i tur och ordning før førøkningen och spridningen. 
Da rågen blommar - Claviceps parasiterar nemligen i regel på detta sedesslag, men angriper aven andra gras - infekterar askosporerna fruktemnena, vilka genomdragas av svampens hyfer (samrnenhengende celler) och snart forvandlas till en vit, mjuk fårad myceliemassa (nettverk av celler). 
I fårorna sitta konidiebærare hopade, och de avsøndra otroliga mengder av ovala, genomskinliga konidier. De bakas in i en søtt smakande vetska, 'honungsdagg', som samtidigt avsøndras och droppar ned från axen.

Det nu beskrivna konidiestadiet har tidigare, då svampens utvecklingshistoria icke var utredd, beskrivits under namnet Sphacelia segetum ergot. 
Lockade av den søta vætskan besøka flugor och andra insekter de infekterade blommoma och kunna derigenom bidraga tiII konidiernas spridning, som också i någon mån kan førmedlas av regn ock vind. Så småningom upphør emellertid konidieavsøndringen, de hittills mjuka myceliekropparna omvandlas till hornartade sklerotier, som på ytan er sværtvioletta, men inuti består av en vit parenkymliknande mycelievevnad. Eftersom deras tillvaxt pågår rett så lenge, skjuta de slutligen ut bortåt en centimeter eller mer ur smaaxen, i toppen av sklerotiema førtsetter konidiebildningen!engst, men slutligen tørka Sphacelia-hyfema ihop even der och bilda då den så kallade møssan. 
Det er dessa sklerotier, som går under namnet mjøldrygor. 
Da rågen er ferdig att skørdas ha emellertid manga mjøldrygor redan løssnat och fallit ned på marken, der de myllas ned och overvintra. 
Om fuktigheten ar tilrecklig och de ej ligga alltfor djupt nedbeddade, 'gro' de nesta vår, det vill sega från den hårda sklerotievevnaden utvecklas många små fruktkroppar eller riktigare stromåutskott, som bestå av ett sterilt, rødgult skaft och ett klotrunt, mørkrøtt huvud med flasklika perithecier (små runde beholdere med sporer, som slipper ut gjennom ostiole-'hullet' i tidens fylde) insenkta i det yttre vevnadsskiktet. Huvudena nå nett och jemnt over markytan. Var och en av de cylindriska sporseckarna bilda åtta trådformiga askosporer. Dessa mogna vid tiden før rågens blomning, spridas med vinden till rågblommomas mærken (arr), der de lett fastna och åstadkomma en infektion.»(Svensson 1934 ).<ref>Svensson H. 1934 II Vaxtemas liv, Bd.2, red.Carl Skottsberg, Stockholm</ref>